Publicerad av Georgios Tsiouras den 11 Mar 2024
I helgen var Rotary en av de organisationer som deltog på Allt för sjön tillsammans med bland annat Expedition rädda Östersjön. På mässan informerade de om den allvarliga miljöförstöring som har drabbat Sveriges närmaste innanhav och hur man kan vända utvecklingen.
Det finns flera allvarliga problem med Östersjön, ett är att flera fiskarter har minskat på ett alarmerande sätt.
– Det fiskas så oändligt mycket. Vi har ju knappt torsk kvar och sillen har nästan försvunnit, berättar Madeleine Brolin från Rotary i Strängnäs.
Utsläppen av olika skadliga ämnen i Östersjön har varit och är fortfarande stor. De har påverkat sjön så att det idag finns enorma bottenområden där det inte existerar något liv.
– Det finns en sammanlagd yta lika stor som Danmark där havsbotten är död.
 
 
Rotary har ett nätverk som heter Baltic sea regional action network (BASRAN), där man i länderna runt Östersjön tillsammans jobbar för att sprida kunskaper och påverka politiska beslut.
– Vi tyckte att det var en bra grej för Rotary att vara med, för det är så pass viktigt. Det finns samverkan med ett antal olika partners och lokala Rotaryklubbar har egna delprojekt.
I helgen var Rotary en av flera organisationer som var med och informerade på Allt för sjön. Här fick besökarna skriva på Östersjökontraktet och se utställningen som är gjord av organisationen Expedition rädda Östersjön.
Med på Allt för sjön var också bland andra Hannele Sjö, som är distriktsguvernör för Rotary Strängnäs. Hon lyfte fram trålningen och överfisket som ett av de allvarligaste problemen.
– Vi behöver påverka politiskt, men regeringen har inte verkat för att bevara hotade fiskarter i Östersjön.
När man trålar sänker man ner ett strutliknande nät och drar det genom vattnet med hjälp av en eller flera båtar. Det finns också bottentrålning, då man drar trålen längs med botten, vilket skadar botten-sedimenten. Med trålning kan man få upp stora mängder fisk på kort tid.
Ett stort problem med trålning är sidofångst. En stor del av den fisk man tar upp är förbjuden att fiska eller har ringa värde. Den kastas tillbaka i havet, men överlever oftast inte.
Trålning är enligt forskare på bland annat Baltic sea centre på Stockholms universitet en orsak till att fiskebestånden minskat kraftigt i Östersjön.
 
Strömmingen, eller sillen som den kallas på västkusten, är en av de arter som minskar kraftigt vilket kan ge allvarliga följder för ekosystemet i Östersjön. Men regeringen motsatte förslaget som kom från EU-kommissionen om stopp för strömmingsfiske i Östersjön. EU:s jordbruks- och fiskeministrar sade också nej till EU-kommissionens förslag och beslutade istället om fortsatt strömmingsfiske med något sänkta kvoter.
I ett debattinlägg i Afton-bladet skrev företrädare för Tidöpartierna att de ”säger nej till stopp för sillfiske i Östersjön” med motiveringen att de ville bevara det småskaliga fisket ”som bär upp traditioner som vi värderar högt”.
Men idag hotas det småskaliga fisket istället av trålare som står för majoriteten av fisket i Östersjön. För att skydda beståndet finns en gräns för trålning närmast kusten, men en undersökning som Naturskyddsföreningen gjort visar att 90% av fisken även innanför gränsen fångas av just trålare.
Andra problem är nedskräpningen, som bland annat gör att vattnet fylls av mikroplast när saker vi slängt bryts ned.
– Varje vecka får vi i oss motsvarande ett plastkort av mikroplaster berättar Hannele och visar på en enorm pyramid av kort som motsvarar hur mycket plast vi får i det vi äter under en livstid.
Om man vill värna om Östersjön kan man skriva på Östersjökontraktet, där man intygar att man kommer att bidra till att Östersjön ska bli ett levande hav med rent vatten.
– Vi hoppas att våra barnbarn ska ha rent friskt vatten, säger Madeleine.
 
Mariefred Tidning 
Läs mer: HÄR